Det bara kliar i fingrarna att jag vill skriva... men när jag väl sitter här så vet jag ingenting! *BLANKT* Vet inte vart jag ska börja, vad jag vill få sagt... Har miljoner tankar, och innan dagen är slut kommer det säkerligen vara några till! Jag får bara inte ordning på dem!
Mycket handlar det om J.B... (mitt bortgångna ex) I januari är det fyra år sedan, FAN va tiden går fort... och vad har jag gjort under den tiden?? *tänker* Bodde kvar ett år ungefär i Karlskoga, sen till Nora ett kort tag... Började på lastbils korts utbildningen, flyttade till Örebro. Lärde känna en massa nytt folk... Vart klar på utbildningen, och tappade kontakten med de flesta från skolan. Fick jobb på nästan en gång efter div interjuver hit och dit... Sthlm, Charlottenberg, Sundsvall, Örebro... Kör nu för ett åkeri som ligger i Hudiksvall. Attans vilken tur jag har haft!! Kört nu i *räknar* ca 18 månader, bott i samma lägenhet i mer än två år! *stolt* och det blir säker ett tag till här... Jag trivs faktiskt!

Nu när jag ser tillbaka på vad jag skrivit så... visst!  jag har ju gjort en del... har ju inte bara vara sittandes! Men att tiden går så fort... Tänker nog då mest på saknaden efter J.B ... (eller det stämmer nog in på alla jag lärt känna genom åren som försvunnit på ett eller annat sätt...) fast han försvann utan förvarning. Annars känner man ju på sig liksom, man slutar träffas, prata, för att det sedan ska rinna ut i sanden! Men nu vill jag inte förlora någon mer!!! Kanske därför jag är rädd... Eller, jag vet att det är därför jag är rädd. Känner ett visst ansvar för det som hände i januari -05, vet att jag inte ska det... men det är så fruktansvärt svårt att låta bli!! Tanken "tänk om" finns ju hela tiden. Borde kanske gå iväg och få prata med någon igen... men det tar emot, vill inte att någon ska behöva sitta och lyssna på mig... Fast jag vill ju inte att min rädsla ska förstöra mitt kommande liv! Vill inte förlora någon mer i min närhet... *tänker*

Åååå... va jobbigt!!! där var det nära till tårarna ett tag...

Men kan det vara så här?... När man är rädd för att förlora någon, så försöker man ju hålla kvar... Vägrar släppa taget trots att man egentligen borde gjort det för länge sedan! Och sen tvärtom... Rädd för att släppa in någon "för den personen kommer ju ändå att försvinna"... för alla andra har ju gjort det!!! Blir inte vän med mina tankar just nu... Men en mening från en vän kom just till minnes!!! SLUTA TÄNK!! Ja, jag får väl försöka!!!

Usch va grått det är ute... Varför kan inte du vara här och göra det ljusare?? Kanske hjälper det att tända en lampa... den ger ju ljus och t.o.m värme... Fast det är ju ingenting man direkt kryper ner i sängen med *haha* Tänk vad det skulle kunna stå i tidningen sen...

"Singel tjej i Örebro tände och vart varm i sängen, dock fick brandmännen ett helvete när de skulle rädda henne -Hon var på oss som om hon aldrig sett en karl förut... (vem hade inte varit på om det kommit in ...hmm... hur många brandmän skulle det få plats i mitt sovrum? 5-6 st kanske...) ...fast hon bjöd ju på kaffe sen så..." Oväntat besök ni vet ;) Och just nu i denna sekund känns det som en plan som kanske skulle kunna fungera... ska finslipa lite mer på den *s* Men det behövs nog lite mer än en glödlampa innan de kommer och räddar mig! Hmm?!

Fan va jag svamlar... Men det är faktiskt roligt! Jag tycker man ska kunna bjuda på sig själv. Gör alltid bort min på nätterna när jag jobbar! Brukar ha som en dum vana att prata först och tänka sen när jag sitter där i min hytt... Det har blivit många skratt ATTACKER i telefonen!

                      
  mitt tidfördriv när jag pratar i telefon på natten!


Tack för ALLA mina vänner!! Jag vet inte vad jag skulle göra utan er!!... Förlåt om jag ibland är "jobbig" eller om jag helt plötsligt bli tyst. Det är inte mot dig personligen. Eller, jo, det kan det ju vara ... Kan ju faktiskt tycka att du är trevlig att umgås med... Men jag tänkte väl mer på det om jag blir tyst! Tror att det kan vara någon typ av 30 års kris som kommer smygande... Rädd för ensamheten! Känner mig så utanför ibland/ofta... då drar jag mig ännu mer tillbaka... Eller så kan det vara så att jag har så roligt att jag glömmer bort tiden,
men jag glömmer aldrig bort dig!!


Älskar min familj... Saknar er!!! ...ni finns hela tiden i mina tankar! /tess

<3