...men kanske inte på det bästa sättet - men ändå, nu vet jag hur det är! Att köra utan släp i 30 mil... man kan ju bli nöjd för mindre, men det var roligt att ha gjort det iallafall - för att se någonting positivt i det hela som hände förra natten då jag förstörde släpet. Fy fan va dåligt jag mådde över det!!! Blääää!!! Det värsta jag någonsin gjort - allt pga min 'bristande uppmärksamhet'. Kul att berätta för chefen 23.45 på kvällen? NEJ! Men som många nu har sagt... Jag har kört i två år till sommaren, vad har hänt under den tiden? Ingenting. Tydligt mer vanligt än vad man tror... Men att det skulle hända mig??!!

Ville bara blunda och sen när jag tittade att det skulle vara helt... Men icke! Trasigt... Jävla klantarsel!! ...skulle ju bara parkera för att sedan ha min rast... och sen skulle ekipaget vidare upp till Sundsvall - visserligen rullade det ju upp som det skulle, men med lite mer snö inne på släpet än vad det skulle ha varit om släpet varit helt, vart en smäller glipa i  hörnet av släpet på ca 15 cm - uppifrån och ner. Som tur var inget på det andra ekipaget!

Och på vägen upp i kväll så satt jag bara och önskade inte åka av vägen, inte åka av vägen... Det var nå fruktansvärt halt -  gick i mellan 50-70 km/tim de sista 10 milen!! Flera av åkningar längs med vägen, jag och mina kollegor klarade oss. På vägen hem vart det att åka gamla E4an ner mot Gävle pga av en bärgning som skulle äga rum. Glad att det var just denna natten då jag bara hade bilen... En väg jag aldrig åkt på förut, eller jo det har jag gjort men då åt  andra hållet. Efter att ha passerat Gävle på hem vägen var det mycket bättre väglag, då hade de varit ute med saltbilarna... Vilken skillnad!! Väl nere sen på E18 var det ju bara till att hålla 90, vad nöjd jag var då polisen åkte förbi och jag åkte lagligt! Vart ett litet glädje tjut. Nu ska jag göra ett till glädje tjut 'Tjoohooo...' Sova! ♥